helt slut ...

alltså det här med att vara sjuk eller förskyld är verkligen jobbigt.

mår pyton helt enkelt. Har feber som kommer och går. Hosta, snor, nysningar och rösten som låter som en kraksande kråka.

är idag hemma med barnen, min kära sambo skulle sefan länge planerat iväg på båttur med några gubbar/grabbar från gtc där johan är och jobbar om dagarna.

så det var ju självklart att han skulle iväg å göra det 😃. Hoppas dom får soligt och en trevlig dag på sjön.

 

jag har tagit Ipren och Alvedon nyss, så jag hoppas må lite bättre om en stund.

min lilla busfia linn tog en stödvila på soffan bredvid mig tidigare. Men vaknade när jag reste mig för att gå på toa. Och sedan när jag kom tebax så låg hon på golvet och sov igen hehe 😊

 
 

 

förskyld

jag har blivit förskyld över en natt :-( inte så skoj.
jobbar ikväll med ont i halsen, allmänt sjuk känsla och knapprat halstabletter och Ipren.

fick ringa och sjukanmäla mig imorn till mitt kommande dygnspass.
så nu ska jag vila upp mig och hoppas att jag kan jobba mitt pass på söndag.

aldrig roligt att vara sjuk och jag får sån ångest av att jag sviker min kund och dem jag jobbar med.

nu ska jag lägga mig ner :-)

hur mår du?

som rubriken lyder ... den frågan ställer vi ofta till varandra i ett samtal. men hur ofta är svaret egentlig ärligt?

jag kan erkänna att jag alltid säger "det är bara bra..." fast jag inte alls gör det.

varför gör man så?

jag vet ärligt inte varför. men på nå vis inom mig vet jag att jag inte vill dela med mig alltid om just varför. och väljer då den enkla utvägen att ljuga/inte säga som det är.

men jag ska bli bättre på det och lära mig ta hant om mig själv bättre.

vill göra framsteg och må bra.
kunna svara ärligt på frågan, hur mår du?

jobbar med mig själv, det går sakta framåt. det tar tid att bygga upp det man stängt inne så länge.
självkänsla, tillit och glädje längtar jag efter mest!

missförstå mig inte nu, lycklig är jag.
jag har en underbar familj, min sambo och barnen är mitt allt.

jag har bara gått igenom mycket i livet och det har satt sina spår djupare än jag tidigare trott.
och jobbar nu med att bearbeta dom, så jag kan lägga dom bakom mig föralltid. och hitta tebax till den glada och spralliga Nina jag tidigare var.

jag har inte så många nära vänner längre. jag har alltid haft vänner nära mig. jag tror att mitt mående har gjort att jag stängt mig undan dom mer och mer, och till slut så är vi inte lika nära längre som vi en gång var.

förväntar mig inte att dom ska finnas där igen som förut.

det blir som det blir helt enkelt.

nu har jag öppnar upp mig tillräckligt för ett tag ...